Jessica Andersson och hennes liv....

Har nu läst ut Jessica Anderssons biografi, "När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var" och det var ingen trevlig läsning. Visste att hon hade haft en trasig uppväxt med en missbrukande mamma och män i mammans liv som var missbrukare och för det mesta elaka. Men trodde inte att det var så hemsk!
När hon hörde dammsugaren, så visste hon att mamman var nykter...….
Jessica hade fyra syskon, och en mamma som var missbrukare, och hamnade i fängelset lite då och då. Mamman hade olika fäder till syskonen, och oftast var de missbrukare och elaka.
 
Jessica och hennes äldre bror försökte dölja situationen hemma, och tog hand om sina yngre syskon och höll sin mamma bakom ryggen för de ville inte att det skulle uppdagas hur det var i deras hem.
 
De fem syskonen splittrades och Jessica hamnade först hos en familj där hon inte kände sig välkommen, och där fostermamman dagligen påminde Jessica om att hon var som sin missbrukande mamma! Jessica som aldrig hade missbrukat!!
 
Sedan fick Jessica chansen att komma till en fosterfamilj som tog emot henne som ett eget barn i familjen. Hon trotsade dem rejält en midsommar, som slutade med att Jessica blev rejält misshandlad av ett gäng killar och hamnade på sjukhus. Men de tog henne tillbaka hem utan förebråelser. Dessa fosterföräldrar stödde Jessica resten i hennes liv.
 
Jessica träffade en kille som misshandlade henne. Hon visste innerst inne att hon borde ta sig därifrån, men jag vet själv av erfarenhet att det inte är så lätt.
Killar som misshandlar kvinnor är så trevliga mot omgivningen, så ingen kan tro att de misshandlar, som i Jessicas fall, inte ens hans egna bror. Män som misshandlar kvinnor är för det mesta psykopater. Enligt min åsikt! Har själv varit i den sitsen! Den storyn kommer kanske på pränt någon gång, vem vet??
Hon tog i alla fall sig från honom till sist. Träffade en musiker som hon var gift med i 18 månader. Sedan träffade hon på sin sons pappa, en snäll man, som hon höll ihop med i många år, och han fanns med i bakgrunden när Jessica trädde in i musikvärlden! Nu i min skrivande stund så tror jag att hon har hittat en ny man efter några år som singel....
 
Det är "roligt" att läsa om dessa kändisar, som faktiskt har haft ett "vanligt" liv ändå. Missförstår mig inte nu, ett "vanligt" liv är inte misshandel, utan jag menar att dessa människor har också ett bagage som många av oss har. En del har ett fläckfritt bagage, en del mer och en del har mycket mer. Jag såg Jessica på tv den kvällen som jag läste ut boken, och jag tänkte att hon ser så oskuldsfull ut och man kan inte tänka sig att hon har det bagage som hon har. Jag fällde tårar här hemma i min fåtölj över hennes resa, och jag själv tänkte på hur lätt det är att hamna i destruktiva förhållande. Tyvärr kan man inte göra något åt sin barndom men man kan alltid styra sitt liv i rätt riktning...
 
Själv kommer jag aldrig hamna i förhållande med kronisk svartsjuka eller misshandel! Då går jag snabbt!!!
 
Men detta med hennes tragiska barndom! Så hemskt! Sina egna barndomsproblem är en droppe i havet!
 
Tillbaka till Jessica som inlägget handlar om. Vilken resa hon har gjort, och vad hon fick kämpa för att komma in i kändisvärlden med sin röst! Själv flyttade jag bara från olika bostadsområden med diverse hinder på vägen! Tyvärr bara landstingsanställd, ingen artist här inte.... ;)
 
En mycket läsvärd bok!
Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: