Åh, vad trött jag blir på mig själv. Men nu skedde det som jag har väntat på, att jag förvirrar bort tider och så. Visserligen hade Spinnrockarna skickat ett konstigt mail, men om jag hade läst genom det sista mailet en gång till idag, så hade jag inte missat vilken tid det var på buggkursen! Däremot så läste jag ordentligt genom antagningsmailet två - tre gånger så jag inte skulle missa något, men inte ändringsmailet, och eftersom min partner tolkade det precis som jag, så läste jag inte genom det. Så när jag kom dit väldigt trött (på grund av dålig sömn i natt), så var det bara att vända, men det gick ju inte att sätta sig vid datorn eller i soffan. Hade redan gjort en notering i mitt motiveringsschema, att jag hade haft någon slags motion, så det var bara att ge sig ut, visserligen blev det fel skor, hade sån brådska med att komma iväg men det var bara att gilla läget.
Slank in på en cykelväg som jag aldrig har gått på, och hade ingen aning om vart den tog vägen...
Hittade ett koloniområde som jag inte visste om, mysigt, men detta var ingen cykelväg som jag vill gå när det mörknar på för längre fram var det rätt mycket skog och ingen belysning.
Jaha? Ska jag välja Ljungbyholm kanske? Men hur ska jag orka hem? :) Tog andra hållet så jag höll mig i stan i alla fall. Hade en planering hur jag skulle gå först, sedan fick det bära dit näsan pekade!
Det gick lite saktare idag än i torsdags men jag hade ju bättre skor i torsdags. Men det är rätt roligt att bara gå dit näsan pekar, och sedan ändrar man sig efterhand. Promenader är faktiskt en rätt rolig motionsform, bara man kommer ut och iväg. Så en mil idag, det får jag vara nöjd med, och nu lite te och knäcke. Ska slänga in en makaronigratäng i ugnen till mina matlådor nu i veckan. Och i natt ska jag väl ändå kunna sova och nu jäkla ska kilona försvinna, för när jag varken orkar med livet, mig själv eller kroppen då måste det ske en förändring!
Mysig himmel som tittade fram under alla moln......