Vet att några säkert kommer att säga eller tänka nu, "Ja, vad var det vi sa. Nu skrivs det om det på bloggen." Ja, min blogg handlar om mitt liv, mina upp- och nedgångar, min träning och mina försök till att må bra och att äta bra, mina tips av de olika slag, och om man tycker, att jag skriver för mycket så behöver ni inte läsa bloggen.
VARNING FÖR HEMSKA BILDER = SANNINGEN!
Nog om detta! I alla fall så blev inte min söndag natt som det var tänkt och jag vet inte anledningen men har mina aningar. När jag höll på att surfa det sista på nätet och sedan skulle till sängs vid halv elva tiden, så kände jag en ömmande svullnad i höger käke (typ, att man har en ömmande visdomstand som är på väg) som blev värre och värre och gick ut i läpparna och tungan. I ögonen började det typ klia lite, främst i mitt högra. Jag tänkte först på pollen, men jag reagerar bara då och då på pollen, eller så kunde det vara en ögonfrans som irriterade.
Går in på toaletten och tittar mig i spegeln och får en chock!!
Under högra ögat en rejäl svullnad, typ som en vätskefylld böld. Och det var en liten till vad som kom inom några minuter. Alltså på tio - tjugo minuter så hade jag rejäla såna här "vätskefyllda bölder" på båda ögonen. Läpparna blev mer och mer svullna och tungan började kännas konstigt, så att gå och lägga sig fanns inte i mina tankar!
Ögonen rann, mindre och mindre synfält fick jag, värre i halsen och läpparna, alldeles igenkorkad i halsen av slem (värre än vad jag har haft innan) och rejäl klåda i handflatorna! Fick tio Betapred direkt på akutmottagningen. Men blev inte bättre. Efter en halvtimme så fick jag adrenalin direkt in i magen med jämna mellanrum, kortison direkt ut i blodet samt antihistamin direkt ut i blodet. Underbara sköterskor hade jag, så jag kände mig verkligen omhändertagen. Läkaren kom med jämna mellanrum och efterhörde om det blev bättre, och ja, men det tog tid! Hem var inte att tänka på, inte när det gäller andningsvägarna. Att jobba dagen efter var inte att tänka på!
Jag låg på akutmottagningen i lite mer än en timme, och lyssnade på en man som hade försökt ta livet av sig och alla hans bekymmer och som inte ville stanna kvar på sjukhuset. Det var absolut inte sån aktivitet som det är på akuten i Grey´s anatomy ;) De verkade ha en lugn natt så det var väl tur, att jag kom dit.
Triagerummet!
Var femte - tionde minut så pumpades manschetten om min arm för att kolla mitt blodtryck, vilket faktiskt låg bra men jag äter ju medicin för det. Och sköterskorna frågade med jämna mellanrum om hur jag mådde och så, och jag var så trött!
Jag hade också haft från symtomens början klåda i handflatorna, som blev värre och värre. När jag googlade på anafylaktisk chock, så stämde många symtom in, därav min rädsla för att gå och lägga mig hemma. Vilket aldrig hade funkat.
Till sist så blev jag bortplockad från blodtrycksmaskinen och in på AVA i eget rum. En vattenkanna, och sedan skulle jag få sova med övervakning. De frågade om jag ville byta till en vit "klänning" men nej tack, så sjuk var jag inte, eller kanske ändå? Nedsläckt, så skönt för mina ögon, och jag slumrade någon halvtimme i taget, tills sköterskan kom in strax efter halv sex för nytt blodtryck och puls. Tror att hon hade varit inne innan under natten för samma procedur. Var ju alldeles omtöcknad hela natten.
Ja, detta var inget roligt och absolut inget som jag hade räknat med. På morgonen så hade mycket gått ner av all svullnad och jag kände mig bättre. Vid halv åtta efter en liten stunds sovande igen, så gick jag upp för att äta frukost. Så gott det var med mat!
Ja, förra måndagen så åt jag ju hotellfrukost, så inte bryta rutinen. ;)
Supergod smoothie, hallon och blåbär vilket jag inte är så jätteförtjust i men denna var riktigt god!
Sista morgondosen. Betapred och Loratadin.
Väntade in läkarna, och infektionsläkaren trodde inte att det var nötallergi, eftersom jag inte hade några utslag och klåda över kroppen, men jag själv tvivlar på detta. Han rådde mig att göra en allergitest hos husläkaren, vilket jag har bokat in idag. Akutläkaren har gett mig kortison, som jag kommer ha med mig och Loratadin. Han pratade om angioödem, och därför togs det här speciella provet som jag fick vänta väldigt länge på innan sköterskan kom för att ta. Det var något speciellt prov, som skulle skickas iväg och de hade aldrig gjort detta (jag vet hur det kan vara med särskilda provtagningar, att det tar tid innan man vet), men jag började ju känna mig otroligt rastlös nu. Var inte pigg men ändå väldigt uttråkad. Till och med iphonen låg risigt till!
Provet hette C1-inhibitor, = bestämning av C1-inhibitor (C1 INH) ingår som ett led i diagnostiken vid utredning av angioödem. Analysen är också indicerad vid utredning av kronisk urtikaria. Det var en massa annat om det här tillståndet, som om att blodtrycksmedicin kunde orsaka att man hade för lågt värde av C1, och att det kunde vara ärftligt med mera...
Ja, detta säger inte mig så mycket. Men jag tror nog på nötallergi. Jag hade ju gjort mina goda chokladbollar med dadlar, hasselnötter, jordnötssmör och mandelmjöl. Mycket nötter här! Jag åt knappt hälften på lördagskvällen, men kände inte av någonting. Inte kände jag något på söndagen heller, allt var som vanligt. Delade på de sista framför tv:n med grannen till Springfloden, och märkte inget förrän jag var själv igen, och jag hade tagit den sista i skålen. Sedan kom symtomen....Sedan gick det fort! På med vettiga kläder, mobilen med. laddaren med, hörlurarna med och leg! Och paraply! Ut i regn och rusk och bort till gudskelov det nära sjukhus vi har.
Jag har inte reagerat innan på nötter men jag har faktiskt inte ätit så intensivt mycket. Jordnötssmör har jag ätit innan, men inte just det här märket (var tyvärr det som vi fick i goodiebagen i Barcelona). Fick veta av sköterskorna på akuten, att man kan få ett sånt här anfall och aldrig mer. Eller så kan man få det med jämna mellanrum. Ja, vi får se vad som händer. Allergitestning nästa vecka och väntan på ett konstigt prov.
Jag fick komma hem vid halv elva idag, och sedan har jag tagit det lugnt. Försökt sova lite. Var mycket trött efter en sån här natt. Men tog mig en fem kilometers promenad ikväll fast det var regn och rusk ute, det var behövligt. Ikväll mår jag som vanligt men har undvikit nötter för säkerhets skull.
Säger bara en sak! Efter jag trädde in i XX året så har jag råkat ut för alldeles för mycket skit. Och det lär väl bli mer. Är i alla fall otroligt glad över att jag inte har ont i rygg/höft längre (mycket sällan nu när jag tränar regelbundet).
Nu ska jag i alla fall sova, och hoppas att natten blir bra, så jag orkar upp imorgon. Jobb väntar ju.
Natti från kortisonfylld Gitte :)
Inte roligt då man åker på något sådant. Man är inte allt för tuff. För flera år sen åkte jag på det ett par gånger. Ingen hade en aning om varför, ingenting visade på allergi ( men det var en allergisk reaktion) och hur noga vi än har gått igenom det kan vi inte komma på vad. Peppar, peppar. Nu är det över tio år sen sist så jag hoppas att det aldrig händer igen.