Jag läser inte så ofta deckare, men det händer då och då, och nu har jag läst ut en på ett dygn! Så bra, lättläst, kunde inte släppa den! Men jag har ju semester och sedan är jag sjuk, så jag håller mig hemma med min onda hals och tröttheten, men som sagt, igår så gjorde jag inget annat än att läsa den här boken och drack te och värktabletter.....
Boken handlar om Louise som driver ett litet café och Joachim som är författare på Christaniö. De har levt tillsammans i några år och har ett bra liv tillsammans. En dag dyker det upp en man som kallar Louise för Helene! Tumult uppstår och polis tillkallas. Varken Louise eller Joachim förstår vad det handlar om men....
Det är en känslosam och psykisk historia, men mestadels rätt grov gällande våldsamheter och olagligheter. Louise/Helene återvänder till sin man, sina barn och sin rikedom men hon vill gärna minnas vad som egentligen hände när och varför hon försvann. Joachim kan inte sluta tänka på Louise/Helene och börjar driva egen utredning gällande kvinnan Louise. En utredning som tar oanade riktningar och farligheter.
Mycket lättläst, och när man kommer till den delen när Louise/Helene flyttar hem till sin familj, så följer man henne respektive Joachim i vartannat kapitel och det är mycket lättlästa kapitel. Man följer tråden hela tiden och vet vad den ene och den andre gör.
Rekommenderas om ni gillar deckare!
En otäck deckare om man ser bilderna framför sig, men det är väl så en deckare ska vara?
Men en annan sak, varför har författaren en pseudonym, när de ändå har bild på sig och deras namn med i boken? Här är det två män som har skrivit boken, Anders Ronnow Klatlund och Jacob Weinreich. De har skrivit böcker tidigare fast med en annan pseudonym (A.J. Kazinski)!
Begriper inte anledningen, någon som kan förklara för mig?
Om man vill vara "okänd" som författare, så förstår jag det men inte nu....